Hågelby 100 år - Artikel 3

Hogslaby – guldfynd av riksintresse

 Del 3 av 8, skriven av Leif Magnusson

Tittar vi på en karta över Hågelby finner vi mängder av fornfynd. Du får en gratiskarta som besökare om du vill gå runt sjön Aspen. Där finner du forntiden utmärkt!

Hågelby är en gammal plats. Genom århundranden har den fått heta Hogslaby, Hogelby, Hugleby, Hugled och Hoghalby. Platsen har anor från järnåldern. Från denna tid finns ett gravfält vid ekotemplet och en runsten vid muren nedanför vattentornet som berättar att här har folk levt och dött. På runstenen står det:

”Sibbe och Jorun och Torgun och Ingegärd de syskonen läto resa sten denna efter Tia fader sin och Gudmod åt make sin. Gud hjälpte själ hans.”

Stenen berättar att personerna var kristna eftersom Gud nämns i stenristningen. Innan vi kommer in i tiden då det finns skrivna dokument som berättar mer om historien kan vi stanna till en stund i järnåldern och då i den yngre järnåldern år 500 - 1100 in i vår tidräkning.

I Hågelbys närhet finns Skräfsta. Två viktiga fynd har gjorts där. Det första var ett fynd som gjordes 1940 då man fann ett svärd med granatbesatt hjalt (svärdets handtag) i guld i en brandgrav. Fyndet berättar att det bott en storman på platsen och att hans grav inte restes som brukligt var vid den här tiden. Det brukliga var att personer med mycket makt begravdes i monumentala gravhögar som vi fortfarande kan se vid Norsborgs gård. Svärdet som upphittades räknas till ett av de exklusivaste fynden som hittats från denna tid i landet. I graven hittas även en del guldfynd.

 Förklaringen till ett annorlunda gravskick fick en ny inriktning 1997 då länsmuseet i Stockholm grävde ut ett långhus från järnåldern, det största i länet som hittats när ett nytt ridhus skulle byggas vid Skräfsta. Huset fick förstås flyttas. Långhuset från järnåldern mätte 30 meter långt och 8 meter brett. Troligen var detta stormannens gästabudshall och minnet av hans maktgärning ansågs inte kräva någon särskild gravutsättning, gästabudshallen dekorerade säkerligen hans makt gott och väl under hans levnad.

Vid Hågelby fullföljs traditionen att berätta om järnåldern i en särskild skapad järnåldersby med namnet Hogslaby (medeltida namnet för Hågelby). Över 30 000 barn i åk 3 har besökt byn genom åren och lärt sig något om hur man levde, bodde och skapade vid den här tiden. Åsa Anderljung, Botkyrka kultur-fritid, är ansvarig för verksamheten:

-        Det handlar om att lära sig livet innan maskinerna kom. Hur man klarade att överleva på små åkerlappar till exempel.

De tidigaste dokumenten om Hågelby går tillbaka till 1300-talet. Dåvarande ägaren upplät då delar av sin jord till Birger Magnusson, Sveriges dåvarande kung. Hågelby ingick länge under andra större gårdars ägande; Tullinge gård och Marieberg i Grödinge. Under lång tid ingick mycket mark och ett tag kunde delar av Tumba, Vretarna och Skräfsta med Elvesta ingå i Hågelbys egendom.

Historien om Hågelby innan Lars Magnus Ericson köpte gården berättar att den besöktes av kulturpersonligheter som Vendela Hebbe, Sveriges första kvinnliga journalist, verksam på Aftonbladet. Hon bodde 1843–1953 på Hågelby och gifte sig med Lars Johan Hierta, vars tecknade profil fortfarande pryder tidningen. Vendela Hebbe var en stor kulturpersonlighet och umgicks med bl.a. författaren Carl Jonas Love Almqvist, som besökte henne på Hågelby. I Södertälje har hon ett eget hus vid Maren öppet för besökare.

Hågelby och omgivningarna runt gården har varit ett centrum för människor i alla tider. Spåren finns där att upptäcka. Vad framtidens människor kommer att tänka om Hågelby och den tid vi lever i idag kan man försiktigt undra. Varför?

Jo, den 29 maj 2005 öppnade en grävmaskin en grop på gräsmattan framför huvudbyggnaden i syfte att ge plats åt en arkeologisk ingrävning anordnad av arkeologerna på Södertörns högskola. Botkyrkabor hade med sig föremål som dokumenterades och lades ned i gropen som framtidsminnen. 15 olika föremål blev det totalt.